Avverkat passexpeditionen (hemskt men inte så hemskt som det verkade bli ett tag när barnfamiljen gick i stå) och är glad för att jag har tagit mig ledigt i morgon. Måste visserligen upp tidigt ändå, men uppstigning klockan sju är ju inget för mig. I vilket fall som, sätter mig vid köksbordet (bordet får beskrivas en annan gång) med en mugg (dess beskrivning får också vänta) kaffe och läser Sydsvenskan. Börjar bakifrån, det är liksom alltid bäst så, och bläddrar förstrött bland jobbsidorna. Jag är ju själv en, ingenjör alltså, men undrar ändå vem fan som hittar på alla intetsägande titlar man ser i annonserna? Är det en chef, själv ingenjör och därmed ofta förbluffande dålig på svenska, eller en ekonom som är bra på svenska men dålig på förståelse (dålig förståelse, bristande förstånd?)? Kravingenjör, jaha, någon som ska jobba med krav. Funktionsingenjör, testingenjör, applikationsingenjör, systemingenjör, läkemedelsingenjör. Jobba med funktioner, öh... ok. Testa vad? Jobba med applikationer, vilka och hur? Kunna system eller systemet och återigen vilka? Snackar vi rocket science eller avfyring av frysta kycklingar? Varför bemöda sig med att hitta på titlar när titeln är meningslös?

Men varför förvånas över meningslösa ting, hela världen är ju full av dem, precis som ovanstående text också är.

Nu jävlar ska det tvättas!