Varför tar jag aldrig allt som radas upp och bekräftar motsättningarna och använder det som just det; bekräftelse. Jag har en obehaglig vana att ta allt och lägga mig själv emellan och låta mig bli en smula krossad. Lite dumt. Jättedumt till och med.


Hmm, ska kanske sluta upp med att ha förståelse, försöker se på folk med öppna ögon och acceptera de för vad de är, inte nödvändigtvis gilla dem, men ändå inte avfärda dem. Kanske skulle må bra av att avfärda folk som fucking idiots innan de avfärdar mig som fucking idiot, hmm igen...