Äh, jag vet inte... är det det här jag vill, leva och göra? Slita, släpa, kämpa, älskar det men det tröttar ut mig, brist på feedback och motivation, brist på intressanta diskussioner och berörande människor. Brist. Brist på näring, brist på ro, brist på fart. Jag är där igen, där där känslan av tårar innanför ögonlocken är. Tårar som inte rinner, som inte torkar, som inte smakar salt.